Odling av öring från Karvianjoki inleds

Det är viktigt att bevara och säkra den genetiska mångformigheten hos naturliga bestånd av öring. Värdefulla naturliga bestånd kan förstärkas genom utsättningar. Detta förutsätter att beståndet tas tillvara i en fiskodlingsanläggning så att man vid utplanteringar kan använda fiskar av åns eget bestånd. Att ta tillvara det ursprungliga beståndet i Karvianjoki har länge varit högprioriterat säger fiskeribiolog Leena Rannikko, verksam i en arbetsgrupp anknuten till fiskerienheten vid Egentliga Finlands NTM-central.

Vid utplantering av öring i Karvianjoki får man enbart använda öringar av älvens eget bestånd.  Sådana öringar har förut inte funnits tillgängliga.  Detta har haft som följd att de lokala fiskelagen inte har kunnat sköta sina fiskevatten enligt sina egna önskemål. Detta har upplevts som ett stort problem. Då man arbetat med att förstärka fiskbestånden via utplanteringar har man därför varit tvungna att plantera ut harr.

Behovet av öringsyngel tillhörande älvens eget bestånd har ökat betydligt då man nu kan använda de fiskevårdsavgifter, som nejdens torvtäkter ålagts att betala, för vård av fiskbestånden.  Resurserna för att förstärka öringsbeståndet är således nu mycket större än tidigare. Man avser att använda fiskevårdsavgifterna för att vårda öringsbestånden både i form av utplanteringar och genom att återställa öringens livsmiljöer.  ”I detta skede prioriterar vi upprättandet av ett moderfiskbestånd för att kunna producera yngel” berättar Rannikko.

Moderfisk har senaste höst fångats i Karvianjoki i samarbete mellan fiskerienheten vid NTM-centralen, Karvia fiskeområde, lokala fiskelag, fiskodlingsanstalten i Vanhakylä och Finlands Naturskyddsförbunds projekt ”Många bäckar blir till ström”. Projektkoordinator Teemu Tuovinen har medverkat vid fångsten av moderfisk. Enligt hans bedömning är Karvianjokis biflöden viktiga förekomstområden för öring medan förekomsten av öring i själva huvudfåran är rätt liten. Orsaken torde vara att yngelproduktionskapaciteten i tillflödena, men framförallt i huvudfåran, under flere decennier varit nedsatt. Den naturliga produktionen av yngel är inte längre tillräcklig för att upprätthålla den ursprungliga beståndsstorleken. Därför behövs det kompletterande utsättningar åtminstone i huvudfåran, så att beståndet igen skall nå fångstbar storlek och därmed tåla ett visst fisketryck.

Det är speciellt viktigt att man vid utsättningar använder fisk från älvens ursprungliga bestånd i ett så här värdefullt vattendrag. Varje ursprungligt öringsbestånd är en del av naturens mångfald. Då man räddar det förhindrar man att bestånd som anpassat sig till en specifik miljö försvinner. ”Dessa lokala öringsbestånd har egenskaper som danats under årtusenden och med vilkas hjälp de har anpassat sig till ifrågavarande vattendrag.  Därför är detta arbete synnerligen angeläget ” fortsätter Tuovinen.

Det har varit arbetsdrygt att fånga in moderfisk och allas medverkan har varit viktig. Fiskarna fångades hösten 2009 i biflödena i den norra delen av Karvianjoki. Man tog DNA-prov från de fångade fiskarna och dessa analyserades vid Institutionen för Genetik vid Helsingfors universitet. På basen av dessa analyser härrör moderfiskarna från Karvianjokis ursprungliga bestånd. Av de fångade fiskarna kommer ett preliminärt moderfiskbestånd att etableras vid fiskodlingsanstalten i Karvia.  I fall allting går planenligt kan man senast inom två år kunna producera yngel som lämpar sig för utsättning. Avsikten är att ännu under ett par års tid förstärka beståndet av moderfisk så att man kan höja kapaciteten att producera yngel. Detta skulle innebära att man också skulle kunna förstärka beståndet i huvudfåran - till stor glädje för alla fiskare.

29.1.2010 TT/BW