Många bäckar blir till ström

Projektet är ett konkret arbete för småvattendragens bästa och innebär att tillståndet hos småvattendragen på lokal, regional och nationell nivå förbättras.
Finlands Naturskyddsförbund gör en satsning på småvattendragen.  Dessa ingår i de hotade naturmiljöerna i vårt land. Endast 2 % av småvattendragen är fortfarande i naturtillstånd och största delen av våra småvattendrag är i behov av akut hjälp. Småvattendragen utgör en naturtyp som är känslig för förändringar. Merparten av de arter som förekommer i dem är hotade eller har gått tillbaka. 
Projektet  ”Många bäckar små blir en stor å”  vill lyfta fram och visa på metoder och processer som kan användas vid förbättrandet av småvattendragens status. Projektet avsikt är också att presentera möjligheter att på ett konkret och innovativt sätt ta ställning till sådana projekt, som hotar att försämra småvattendragens tillstånd. Projektet innefattar många konkreta restaureringsobjekt och tar ställning till många problematiska frågor. De restaureringsprojekt som genomförs inom projektets ramar koncentreras till gränsområdet mellan norra Satakunda och Södra Österbotten. medan arbetet för att gynna småvattendragen bedrivs på ett mer vidsträckt område.

”Västra Finlands Lappland” – en skattkammare i fråga om småvattendrag
Landskapet i gränsområdena mellan norra Satakunda och Södra Österbotten är på intet sätt typiskt vare sig för Österbotten eller Satakunda. I områdets särdrag ingår vidsträckta obebodda myrmarker och ödemarkslika skogsområden, vilkas enorma grundvattentillgångar tränger ut ur marken i form av källor eller bäckar.  Mosaiken av myrmarker, skogar och källor skapar ett nätverk av rinnande vattendrag – dvs Karvianjoki älvs, samt Lappfjärds å- Storås vattendragsområden.  Även Kyro älv rinner upp i samma område.  
Den ringa förekomsten av sjöar medför att de rinnande vattendragen bildar ett särpräglat och enhetligt nätverk av bäckar, åar och älvar. Förutom bäckarna är även den övriga naturen i området oöverträffad. Det bör dock nämnas att bäckarna och närliggande naturområden flerstädes även bildar värdefulla helheter.
 
Tillståndet hos småvattendragen 
Småvattendragen är på många sätt hotade.  De utgör vanligen den del av vattendraget som först påverkas av olika belastande verksamheter. En liten bäck utgör ett känsligt och sårbart system, - även en liten förändring på tillräckligt många platser kan försämra småvattendragets tillstånd. Förändringar i småvattendragen förorsakas av bl.a. skogsdikning och avverkningar, dikning av myrmarker, odling och bevattning av åkrar, avledanden av avlopps- och dräneringsvatten från samhällen och glesbebyggelse, grundvattentäkter, trafik, energiproduktion, klimatförändring mm. Alla negativa konsekvenser av dessa faktorer kan lindras eller till och med helt elimineras i fall man redan i samban med planeringen av olika åtgärder beaktar naturen i ett helhetsmässigt perspektiv.
Ett småvattendrag är ett ekosystem, som påverkas av ett flertal faktorer utanför den egentliga bäckfåran.  Själva bäcken utgör därför en väldigt god indikator på tillståndet i dess tillrinningsområde. Det gamla ordstävet ” älven ett barn av sitt tillrinningsområde” accentueras än mer i fråga om rinnande småvattendrag.
I fall bäckarna är i dåligt skick kan inte heller åns eller älvens huvudfåra vara i något speciellt gott skick. Ett restaureringsarbete, som syftar till att förbättra tillståndet i en huvudfåra eller i en sjö, blir aldrig framgångsrikt i fall man inte betraktar avrinningsområdet som en helhet. 

Klimatförändringen – en utmanande hotbild
De effekter som klimatförändringen medför innebär ett märkbart hot mot småvattendragens fortbestånd. Situationen riskerar att ytterligare förvärras i fall markanvändningen inte förändras så att den beaktar klimatförändringen.  Nederbördsperiodernas förändring från höst- och vårregn till vinterregn innebär en verklig prövning för småvattendragen. En ökad nederbörd, med förhöjda flöden under vintern, ökar ursköljningen av fast substans.  I fall vintrarna blir mildare kommer inte tjälbildningen att ske i samma utsträckning som tidigare.  Detta medför en förhöjd erosion. Då snömängden på våren kommer att vara så gott som obefintlig, minskar vårflödet.  I fall även sommaren är torr innebär den förlängda perioden med lågt flöde en ökad risk för torka i skog och mark. Klimatförhållande blir alltmer extrema och inverkan av kritiska faktorer accentueras. I ett sådant läge ökar betydelsen av den klimatutjämnande effekt som bl.a. flödet från rikliga grundvattentillgångar och avrinningen från odikade myrmarker utgör.

Småvattendragens betydelse för förekomsten av olika arter
Småvattendraget är som naturtyp flerstädes hotat.  Åtminstone har dess förekomst minskat i omfattning. I flere småvattendrag förekommer, i all den variation av livsmiljöer de erbjuder, växt- och djurarter, som är specialiserade för de förhållanden som råder.  I många fall är artsammansättningen dåligt känd och många av arterna har minskat som en följd av mänsklig verksamhet.
Det faktum att småvattendragen som naturtyper är hotade, samt att det dessutom förekommer sällsynta arter i dem, utgör ett starkt motiv för att snabbt utveckla och gynna skyddet av småvattendragen. I småvattendragens fauna och flora ingår ett antal utsökta indikatorarter. Deras förekomst indikerar att vattendraget är i ett exceptionellt gott skick och att det därför är ett särskilt värdefullt vattendrag.

Förbättring av tillståndet hos småvattendragen
En av huvudmålsättningarna med företagssamarbetet är att motivera restaureringar av småvattendrag. Detta förverkligas genom att samarbetsparterna föregår med gott exempel och  utför modellrestaureringar av småvattendrag under åren 2009 -2011. Avsikten är att årligen genomföra omfattande restaureringsprojekt i småvattendragen inom Karvianjoki och Lappfjärds å –Storås vattendragsområden. Vidare är avsikten att hjälpa till vid åtgärder som syftar till att skydda och bevara de ursprungliga fiskbestånden.
Restaureringsarbetet utgörs av noggrant planerade åtgärder i vilka ingår styrning av vattnets strömning, byggandet av små trösklar, byggande av skyddsplatser samt restaurering och iordningsställande av lekplatser. Arbetet utförs i första hand på talko men även grävmaskinsentreprenörer anlitas i behövlig mån. De objekt som åtgärdas har förändrats som en följd av grävning, rensning mm och skall nu återställas till ett mer naturenligt tillstånd.  Restaureringsobjekten utgörs av bäckar där man vet att det förekommer öringsbestånd, som är i behov av återställande av livsmiljöerna för att beståndet skall kunna återhämta sig. Typiska objekt utgörs av rensade fåror i vilka man kan öka ytan av forsar och strömdrag genom att sätta de bortrensade stenarna tillbaka i fåran. Man kan även bygga skyddsplatser och strömningshinder av trädstammar, som även de placeras i fåran. Grusområden lämpliga för öringens lek återställs genom att placera grovt grus på lämpliga ställen i forsnackar.

Arbetet med att skydda fiskbestånden görs i samarbete med fiskerimyndigheterna. Projektet innebär också ett deltagande i fångsten av moderfisk och odling av ursprungliga öringsbestånd i fiskodlingsanstalter. Då ett tillräckligt stort moderfiskbestånd etablerats innebär detta att tillgången på ursprungliga öringsyngel möjliggör utsättningar i hela vattendraget.  Fångst av moderfiskar för romtagning utförs i Karvianjoki i oktober 2009. Avsikten är att etablera ett bestånd av moderfiskar, som kan producera all den rom som behövs. Enligt fiskerimyndigheternas beslut får endast vattendragets ursprungliga öringsbestånd användas för inplantering.

Opinionsbildning för småvattendragen

Förutom de praktiska arbetena är avsikten också att ta del av och påverka beslutsfattandet angående småvattendragen. Det kan handla om att tillämpa vattenlagens stadganden om förbud mot förändring av vattendrag, specifika ställningstaganden inom ramen för landskapsplaner eller att agera mot ett projekt som hotar ett enskilt småvattendrag. Detta görs med utlåtanden, brev och tidningsartiklar. Avsikten är också att samarbeta med olika myndigheter i avsikt att öka förståelsen för småvattendragen.

Projektet utökas år 2010 från att ett regionalt till ett nationellt projekt. Vi kommer att försöka höja intresset för att restaurera och engagera sig i småvattendragens problematik hos alla tänkbara intresseorganisationer. Samarbetsparter kan vara naturskyddsförbundets distriktsorganisationer och lokalföreningar, fiskeriorganisationer eller förvaltare av vattenområden som t.ex. fiskelag, delägarlag, fiskeområden, fritidsfiskarnas organisationer samt olika myndigheter.