Sijainti: Pääsivu / På svenska / natur och kultur

natur och kultur

Natur- och kultursevärdheter Vasa-Korsholm (publikation 2009)

 

Natur- och kultursevärdheter

Vasa -Korsholm

Byggnadsarvet är en del av vår nationella kultur. De tidsmässiga skikten i den be­byggda miljön hjälper oss att förstå våra egna rötter och förändringarna i sam­hället. Grunden för kulturarvet i Österbottens kusttrakt är de byggnader som bevarats från tidigare århundraden, samt det för området typiska jordbruks­landskapet. Offentliga och privata byggnader med sin typiska arkitektur sätter sin prägel på stadsbilden. I kusttrakten finns det många museihelheter som berättar om hur man levde och verkade förr i tiden. Kyrkliga sevärdheter och gallerier får besökaren att stanna upp en stund.

Naturen har till följd av geologiska omvälvningar fått sin egen prägel både på land och i skärgården. Skärgården är Natura 2000-område samt världsarvsområde pga landhöjningen och moränryggarna, som bildades under istiden. Växt- och djurlivet i skärgården har varit av stor betydelse som fångstplatser och betesmarker.


Museum eller konstgalleri

Österbottens museum > I början av Skolhusgatan, E. Forsman 1929, nyare dele: Erik Kråkström 1969. Landskapsmuseum, regionkonstmuseum och naturcentrum. I museet finns basutställningarna Vasa 400 (kulturhistoria), Hed­mans samlingar (konst och stilhistoria) och Terranova (naturvetenskap; se även nedan). Samlingar av allmogeföremål, textilier, silverföremål, mynt, konst­verk, fåglar, djur, växter och insekter. Dessutom tillfälliga utställningar året runt. Café Nova. ti, to, fre 10-17, ons 10-20, lö-sö, 12-17. Ger information om områdets museer, fornminnen, byggnadskultur, kulturhistoria, natur och världsnaturarv.  tel (06) 325 3800.

Terranova – Kvarkens naturcentrum > I Österbottens museum i början av Skol­husgatan. Basutställning som upprätthålls av Österbottens museum och Forst­styrelsen. Ger information om Unescos världsnaturarv, Kvarkens skärgård, om­rådets natur och naturskyddsområden samt om naturaktiviteter och utflykter.  se föreg.

Nelin-Cronströms konsthem > Strandgatan 15 b. Besök enligt överenskommelse med Österbottens museum, se ovan.

Tikanojas konsthem > I Hovrättsesplanadens och Skolhusgatans hörn. Förevisar och ordnar utställningar med utländsk och inhemsk konst. Till programmet hör konserter, matinéer och tvärkonstnärliga evenemang. I de egna konst­sam­lingarna finns förutom inhemsk konst även en betydande samling utländsk konst med tyngdvikt vid franska målningar från 1800-talet och 1900-talets början. ti-lö 11-16, sö 12-17. tel.(06) 325 3916

Museum för modern konst/ Kuntsi > I inre hamnen, i början av Sandögatan. Kuntsis stiftelses samlingar är en av de mest betydande samlingarna inom modern konst, jämsides med de samlingar som tillhör stiftelserna för Sara Hildén, Maire Gullichsen och Wihuri. ti-sö 11-17, to 11-20.  tel.(06) 325 3916. Tidigare Tullpackhuset  E.Th.Granstedt 1875, ändringar 1906 och 1924.

Vasa konsthall > Stadshuset, mot Rådhusgatan. Tillfälliga utställningar. I botten­våningen fanns ursprungligen husets uppvärmningssystem och bränsle­lager samt brandkårens utrymme, som byggdes om till utställningshall på 1960-talet. I konsthallens tak ser man ännu de ursprungliga tegelvalven. ons-fre 12-18, lö-sö 12-17.  tel.(06) 325 3770.

Nandor Mikolas akvarellsal > Rådhusgatan 21, innergården. Prof. N. Mikolas akvarellsamling och tillfälliga utställningar. Sommartid ti-sö 12-16, vintertid ons 14-18, lö-sö 12-16 eller enligt överenskommelse  tel.050 438 1391 eller (06) 317 2745.

Krigsveteranmuseum > Kyrkoesplanaden 22. Sommartid må-to 12-16 eller enligt överenskommelse. Förfrågningar  tel. 044 025 0346.

Bragegården Brages friluftsmuseum  > I anslutning till Sandviksparken, till vänster vid Sanmarksgatans slut, 1½ km söderut från torget. 23 byggnader, varav 4 anknyter till fiske. Husen är inredda enligt gammal allmogetradition från svenska Österbotten. Jungfrudansen enligt förebild från Valsörarna. Som­martid ti-fre 11-17, lö-sö 12-16.  tel.(06) 312 7166.

Bil- och motormuseum > Kvarngatan 18-20, till höger från Smedsbyvägen. En samling av bilar, cyklar och motorcyklar. Maj-september kl. 11-17.

Hn Korsumuseum och Edvins konstpark > Vapenbrödrabyn. Edvin Hevonkoskis trä- och metallskulpturer samt typiskt krigstida hantverk och föremål från korsu-livet vid fronten. tel. 050 560 6496.

Gamla Vasa museum > Köpmansgatan 10. Falanders hus, senare adlad Wasastjerna, borgarhem, inredning från början av 1800-talet. Sommartid (ons) to-sö 11-17.  tel. (06) 325 3800.

Mejerimuseum > Ladugårdsvägen 97, Gamla Vasa. Vid Yrkesakademin i Öster­botten, fd. Korsholms lantbruksskola. Visar mejeriproduktion. tel.(06) 267 671 eller 050 550 2249.

Vasa arbetarmuseum > Frihetsvägen 27. Temautställningar, samlingar av bl.a. gamla fotografier och litteratur. Må, ons-fre 14-17, ti 14-19.  tel.(06) 321 5805.

Vasa sjöhistoriska museum > På östra stranden av Brändö sund, nedanför Sundsgatan. En diger samling föremål som anknyter till sjöfart och lokalt fiske i ett fd. saltmagasin. Ett tiotal motorer tillverkade i Vasa samt modellskepp. Flera magasinsbyggnader, de äldsta från början av 1800-talet, finns längs sundet. Sommartid må-fre 11.30-18.30.  tel.(06) 312 0551. 

Sundom museum > Myrgrundsvägen 473. Hembygdsmuseum, upprätthålls av Sundom bygdeförening och Österbottens museum, Öppet på beställning.  tel.(06) 325 3800.

Södersunds väderkvarn > Arholmsvägen 19, Sundom.  tel.(06) 357 1272. En väderkvarn av mamselltyp på sin ursprungliga plats. Inne i kvarnen finns året 1809 inskuret. Den ståtliga väderkvarnen uppförd av Isak Jakobsson Schöring (1759-1833). Kvarnens arkitekt och byggmästare, enligt muntlig tradition; sjö­mannen Johan Skata. Johan var timmerman på en båt under många år och seglade sannolikt ända till Holland, där man hittar väderkvarnens förebild. Mam­sellkvarnen med de buktiga formerna är unik i Finland. Kvarnen användes vid malning av mjöl och hyvling av pärtor. Kvarnen togs ur bruk och vingarna föll av på 1910-talet. Nuvarande ägaren Sundom bygdeförening satte upp nya vingar år 1991.

Meteorian > Vid Marenvägen mitt på Söderfjärden. Observatorium och utställning, som berättar om hur Söderfjärdens meteoritkrater bildades och hur det ser ut idag. Vid Meteorian finns även ett fågeltorn. tel.(06) 325 1145 Turistbyrån, www.meteoria.fi.

Kvevlax museum > Bredvid kyrkan. Lokalhistoriska samlingar. tel.(06) 360 105.

Stundars > Stundarsvägen 5, i Solf centrum. Ett museum som levandegör svensk-österbottnisk kulturtradition, hantverkarby, Jarl Hemmers hemgård med återskapat arbetsrum, centrum för musik och konst, ett omtyckt besöksmål för hela familjen. På Stundars finns också ett tryckerimuseum. Sommartid kl. 12-18,  tel.(06) 344 2200. I de intilliggande gamla bondgårdarna finns ett modernt bysamhälle.

Söderfjärdens pumpstation > Munsmo, Södernäsvägen, Solf. Gamla pump­stationen från år 1926, när den gamla havsviken Söderfjärden slutligen torrlades. Beskrivande målningar i pumpstationen. tel.(06) 357 1272. Nära pumpstationen finns ett fågeltorn.

Replot hembygdsmuseum  > Nära kyrkan,  Alexsandersgatan 46. Grundades 1932, inredd med möbler från 1700- och 1800-talet. Imponerande boksamling. Lånemagasin i närheten. Typiska föremål för skärgården.  Sommartid, veckoslut  tel.(06) 352 0169

Granösunds fiskeläge > På Replots västra sida, Bulleråsv. 320, Södra Vallgrund. Visar livet i skärgården när befolkningen ännu livnärde sig på fiske, sälfångst, jordbruk och hantverk.   juli lö-sö 13-16.  tel.(06) 352 7589.

Björköby hembygdsmuseum > Nära kyrkan, Uppbyggted. Till museiområdet hör ett hembygdsmuseum, Mårtes gårdsmuseum, Mårtes motormuseum, kvarn, båt­hus på Bodback och två fiskarbastur, Liltbådebastun och Vikarskatbastun. Mår­tes är en gård i klassisk björköstil. Kvarnen är den äldsta bevarade väderkvarnen i skärgården. Hembygdsmuseet finns på samma plats som den äldsta bosätt­ningen i Björköby. I Mortes motormuseum finns gamla motorfordon och för skär­gården typiska båtmotorer, samt ullkarderi och -spinneri. Sommartid dagligen kl. 11 – 17.  tel. 044 324 5730.

Kyrka eller begravningsplats

Trefaldighetskyrkan > Kyrkparken i centrum.  C.A. Setterberg, 1857–1865. Engelskinspirerad nygotik. Unik i vårt land. Altartavlor: Albert Edelfelt, 1894 ”Herdarnas tillbedjan”. Till vänster: Robert Wilhelm Ekman, 1861 ”Den heliga nattvardens instiftelse” och till höger: Louis Sparre, 1897 ”Jesu gravläggning”. Den senaste grundrenoveringen utfördes i början av 2000-talet. De inre utrymmena och den ursprungliga färgsättningen återställdes. De ursprungliga takkronorna restaurerades och placerades på nytt i kyrkorummet. På kyrkans vägg, mot Lyceigatan, avtäcktes år 1978 en minnesplatta över C.A. Setterberg ; Tea Helenelund.

Ortodoxa kyrkan > Kaserntorget, bredvid Korsholmsesplanaden. C.A. Setter­berg 1857-1862. Korskyrka i rödtegel i bysantinsk stil med gotiska drag. Kyrkan byggdes främst för soldaterna och personalen med familjer vid den ryska garnisonen.

Roparnäs kyrka > I stadsdelen Roparnäs i början av Kungsvägen. A. Ruusu­vuori. Uppförd år 1964 och representerar 60-talsmodernism.

Korsholms kyrka > mitt emot Korsholms vallar. Från Köpmansgatan, i slutet av lindallén. Vasa hovrätt 1786-1862, byggdes 1776-1786, C.F. Adel­crantz. Ombyggdes, efter Vasa brand år 1852, till kyrka med byggmästare E. Kuorikoski som arbetsledare. Fristående klockstapel. C.A Setterberg.  Den mest impo­nerande stenbyggnaden från gustaviansk tid i Finland. Övriga gårds­byggnader vid Korsholms kyrka: Hovrättens fd. arkivbyggnad C.L. Engel eller C. Bassi 1821, fd. häststall och prästgård. Lindallé och vidsträckt park. Esplanaden framför kyrkan är Finlands äldsta ibrukvarande allé. Nära klockstapeln vid skogsbrynet finns en delvis igenvuxen damm.

Sankta Maria kyrkoruiner > Gamla Vasa. Fredat område. Kyrkan byggdes i början av 1500-talet.

Haga prästgård > Köpmansgatan. Uppförd år 1800, tillbyggnad 1804, huvudbyggnaden med drag av empire. Loftbod i österbottnisk allmogestil.

Gamla Vasa begravningsplats > Korsnäståget-Kapellbacken. Gravstenar från 1700-talet. Flera av Vasas och Finlands stormän är begravda här.

Brändö kyrka >  I Kaptensgatans och Styrmansgatans hörn. A. W. Stenfors 1910. Rappad tegelkyrka i jugendstil. Stilenlig inredning återställd.

Dragnäsbäcks kyrka > Gerbyvägen 27. Gösta Bergman, klar år 1961. I kyrksalen finns det sittplatser för 150 personer. Kyrkan ägs av Vasa kyrkliga stiftelse. Kyrkan har en orgel med 10 stämmor (H. Heinrich). Kyrkan grund­renoverades år 1997 och klockstapeln byggdes år 2001.

Sundom kyrka > Sundomvägen 73. Oskar Berg. Sundom kyrka blev klar år  1929. Interiören restaurerades år 2004.

Kvevlax kyrka > I Kvevlax centrum. Träkyrka, 1692  H. Qweflander. En av de äldsta av våra träkyrkor i bruk. Nära församlingshem och prästgård från år  1782 samt två magasin och klockstapel från år 1757, S. Josskarhu.

Smedsby kyrka > Niklasvägen 3, Smedsby. Uppförd år 1979, i Korsholms finska församlings bruk sedan år 1995.

Solf kyrka > I Solf centrum. Kyrkan blev klar 1786 och fick namnet Heliga Trefaldighetskyrkan. 10 år senare köptes den unika altaruppsatsen från 1696 från Hudiksvall. Till inredningen hör också en vacker predikstol och en mäktig orgelläktare. Klockstapeln är från år 1870. Bredvid kyrkan finns prästgård, församlingshem och sockenmagasin.

Replot kyrka > Vid ankomst till Replot centrum, skyltning mot höger. Byggdes som långkyrka år 1784. Altaruppsättningen och predikstolen flyttades från Sankta Maria kyrka i Gamla Vasa och räddades därmed undan branden. Prästgården Rosenlund byggdes år 1824.

Björkö kyrka > I centrum av Björköby. Skyltning Kyrkan. Uppförd 1859. Fick nam-net Maria efter den ryske tsaren Alexander II:s gemål. Typisk skärgårdskyrka.

Byggnad eller. minnesmärke

Hovrätten > I början av Hovrättsesplanaden. 1862  Länsarkitekt C.A. Setter­berg. Den första av C.A. Setterbergs byggnader i Nikolaistad, eller nya Vasa, blev hans mästerverk. Han fick i uppdrag av guvernören att planera hovrätts­huset redan innan stadsplanen fastställdes. Kostnadsberäkningen för hovrätten var två gånger större än för Trefaldighetskyrkan. Tegelbyggnaden är behandlad med sältran. Setterbergs tegelgotik är närmast besläktad med engelsk tudor-gotik. Det framgår även av hans andra byggnader.

Postjakten > Vid Inre hamnens brygga eller på havet. Enligt överenskommelse tel.044 380 8083. Postjakten är en replik (kopia) av en segelbåt från år 1679 från Österbotten. Båten är till stor del byggd genom frivilligt arbete i Traditionsfar­tygsföreningen Skutan rf.:s regi. Genom valet av traditionellt material, bl.a. tall, ek, tjära, linolja, hampa, jordfärger och smidat järn, har man åstadkommit genuin stämning.

Vikingaskeppet Heimlösa Rus, replik > Österbottens museums innergård. tel.(06) 325 3800.

Landshövdingshuset > Skolhusgatan 2. C.A. Setterberg 1863-65, ändringar 1890. Ursprungligen Wasastjernas, i slutet av autonomin, guvernörens bostad. Idag finns stadens representationsutrymmen i andra våningen. I bottenvåningen finns Österbottens museums kansli och arkiv. Engelskinspirerad nygotik, rappad. Stenar från Bomarsunds fästning.

Åbo Akademi -Vasa Ångkvarns elevatortorn i trä. > I början av Strandgatan i Inre hamnen. Uppförda 1908 för sädestransport, renoverade 2008 för Åbo Akademis studentkårsavdelning i Vasa.

Sockerfabriken > Industrigatan, Vasklot. Uppförd på 1890-talet. Länsarkitekt K.W. Reinius. Fabrik med klocktorn, verkstad, kontor och direktörsbostad. Runar Finniläs typiska arbetarbostäder från 1920-talet.

Stadshuset > Senatsgatan i centrum. M. Isaeus 1877-1885. Byggnadsstilen är närmast nyrenessans och nybarock. Ankomstaulan och festvåningen är dekorerade med frescomålningar. I byggnaden verkar Vasa konsthall samt stadens kulturbyrå och miljöavdelning. Huset uppfördes av tegel tillverkade i Gerby och Tölby. Tak och mellangolv består av upp till 60 cm grova träbalkar. Fasadens taklist pryds av bladornament av zink. Dörrarnas prydnadslister, rosetter, rosenornament och lejonhuvud är av bronserad zink. Paradtrappan är av gjutjärn och trappstegen av kalksten från Bornholm. Portalen bärs upp av 4 pelare i gjutjärn med armaturer från Stockholm. Stadshuset utrustades med ångkakelugnar. Från varmluftsrummen i källaren spreds varm luft genom galler i väggarna ut i festsalen. Genom öppningar vid golvlisten återfördes svalare luft för återuppvärmning. Utgående luft sökte sig genom galler och regleringsspjäll kring takarmaturerna till plåttrummor ovanför vattentaket. Numera centralvärme.

Lotsstatyn > Mellan Stadshuset och Kyrkparken. Wäinö Aaltonen med hjälp av sonen Matti Aaltonen. Lotsen, som bär uniformsmössa, står delvis framför rors­mannen. Han håller kikaren i vänster hand och visar rätt styrriktning med höger hand. Rorsmannen bär sydväst på huvudet.

Saluhallen > Salutorgets hörn. Äldre delen: Backmansson & Thesleff, uppförd 1892, nyare delen: A.W. Stenfors, byggd 1901 och 1927. Nygotisk byggnads­stil med influenser från Mellaneuropa.

fd. Flicklyceum  > Kyrkoesplanaden 27. A.W. Stenfors, uppförd 1906-09 representerar nationalromantik och jugendstil. Festlig entré med granitpelare. Del av det finska gymnasiet Vaasan lyseo.

Rewell Center > Vid Salutorget, vid Övretorget. Köpcentrum.  Viljo Rewell. Byggdes i många etapper på 1960-talet. Affärs- och kontorshus Vasaespl. 18 bredvid Saluhallen, funkisstil, även  V. Rewell, 1939.

Vasa Aktiebanks hus - Kurtenia > Hovrättsesplanaden 11, Rådhusgatans hörn. Byggdes åren 1902-04.  Fr. Thesleff. Försett med torn och ingång i hörnet, första våningen beklädd med granit. Representerar en blandning av stilar från början av 1900-talet.

Hantverkets Hus Loftet > Rådhusgatan 28, Vasaesplanadens hörn. Borgarhem från 1860-talet  C.A. Setterberg. Nyrenessans, intarsiaparkett, takmålningar. Hantverksbutik och café.

Vattentornet > Mellan Rådhusgatan och Kyrkoesplanaden. Tornets övre del prydd med nationalromantiska granitskulpturer.  J. och T. Paatela, 1914.

Kappsäcken i 8. stadsdelen > Stationsgatan-Korsholmsesplanaden-Klemetsö­gatan-Timmermansgatan c. Stadsplanen i nya Nikolaistad C.A. Setterberg år 1854. På det planerade området byggdes 10 år senare stugor med 1-2 rum för medellösa av sk. moratyp; en liten stuga med kammare och farstu. En del av husen är rivna, men andra har man börjat renovera på 2000-talet. De medel­lösas område började kallas "Kappsäcken", eftersom de ditflyttades tillhörigheter rymdes i en resväska. Enligt ett beslut från år 1862 har man inte fått uppföra nya byggnader på området efter år 1866.

Kronomagasinet > I slutet av Strandgatan, Gustavsborgsparken. C.A. Setter­berg 1868. Byggnaden har romanska och klassiska stildrag. Ursprungligen sädes­magasin, därefter garnisonens lager, numera tomt.

Kasernområdet > Vid Korsholmsesplanaden. Kosackkasern i tegel  (Regnbågs­huset) E.B. Lohrmann 1860, och trähusen A. Boman, 1879. Tre kvarter kring Kaserntorget. Trähusen byggda i senempire stil 1880-82.

Järnvägsstationen > Hovrättsesplanadens östra del. Uppförd 1883 när järn­vägsspåret till Vasa blev klart. Genomgått många förändringar. Numera privatägd.

Stadsteatern > Storalånggatan 53. Äldre delen, fd. Työväentalo (Vasa arbetar­förenings hus), uppförd 1906-07, arkit. Stenfors i tidig jugendstil. Tilläggsdelen uppförd 1992, Annikki Nurminen.

Eero Nelimarkkas födelsehem > ett rött trähus bredvid Dammbrunnsgårdens servicecenter. Träbyggnader, de äldsta från början av 1800-talet. På området fanns den betydande byn Klemetsö.

Aaltoparken "Negerbyn" > Från Roparnäsvägen till Melmovägen och Barkvägen. Uppförd 1944-1947 Alvar Aalto. Av 15 radhus i två våningar finns 12 kvar.

Säljägare från Mussor, liten staty > På gården vid Korsholms kyrka (se föreg.). Minnesmärke över "Mussor socken 600 år". På sockelns sida mot kyrkan finns årtalen 1348-1948, socknens gamla sigill som föreställer en säl samt brons­plattor som föreställer nyodlare och Sankta Maria kyrka. På sidan mot socken­stugan finns en bronsplatta som föreställer en bondgård med tillhörande bygg­nader. På plattorna på kortsidorna finns den äldsta kända text där socknens namn nämns. Theodor Schalin.

Yxgärdet >Till vänster från väg nr 717 i slutet av Köpmansgatan. Bakom och förbi tullhuset. Delvis förfallen trädgård från början av 1900-talet. Rikligt med olika rosenarter, sippor, nunneörter och klockväxter.

Alkula > Gripstigen 1 i Gamla Vasa, ½ km mot Vasa centrum. Skyltning till Alkula från Köpmansgatan. Allmogearkitektur med klassiska drag, uppförd senast 1793, kanske redan på 1770-talet. I gårdsbyggnaden startade på 1840-talet en färg­fabrik driven med ångkraft. Används numera av 4H. På gården finns sommartid trädgårdsland, kaniner och får. I närheten finns en stump av den gamla vägen till Karleby bevarad.

Gamla Vasa sjukhus > Kanalbrovägen. Statligt sjukhus, ursprungligen Vasa länslasarett. Byggnadshistoriskt värdefull och representativ tegelbyggnad i nyklassisk stil.  C.L. Engel 1837-1844, ändringar på 1880-talet. Tillbyggnad 2008-09  Lasse Kosunens arkitektbyrå. Stängt för allmänheten.

Vasa universitet > På Brändö i av Wolffskavägen och Tjärhovsgränden. Ny­byggen: Tjärhovet och Lotsen (1994) samt Tritonia (2001) Käpy och Simo Paavilainen. År 1996 tekniskt forskningscentrum, Technobothnia, i fd Bomulls­fabrikens väveri. Universitetet verkar också i fd. Bomullsfabrikens byggnader, likaså små och medelstora företag. De äldsta fabriksbyggnaderna samt de röda trähusen C.A. Setterberg i slutet av 1850-talet. De gamla fabriksbyggnaderna ägs av Vasa stad: Brändö företagscentrum.

Österhankmo och Petsmo kulturlandskap > Från Karlebyvägen norrut längs Karperövägen eller Kvevlaxvägen. J.A. Hedmans sommarställe från år 1936 samt Ungdomslokalen från år 1925 på Bodösidan, Mattlax gård i Norrminne och Mattlaxvägens gårdsgrupp, i privat ägo.

Voitby kvarnar: I forsen har det funnits en kvarnbyggnad som heter Ytterfors. Den andra kvarnen, Landkvarn, har flyttats 90 m nedströms. Bredvid kvarnen finns ett bostadshus. Kvarnen och kvarnfåran är i gott skick. Till Landkvarn leder en 100 m lång kanal. På östra sidan av älven finns också förfallna Mellankvarn. Stendammen är i nöjaktigt skick.

Båskasfors kvarn > I Båskas by, 1 km från Skatila bro, längs Veikarsvägen 7174 mot Kvevlax längs Kyro älvs vänstra strand. Kvarnen, som är byggd på 1880-talet, är i dåligt skick.

Toby välvda stenbro > Helsingby väg 7161, från år 1781, nästäldst i landet. Arbetet utfördes av livstidsfångar, som skulle benådas om valvet höll. Arbetet lyckades.

Grönvik gård. > Alskat, från Vasa 10 km mot Replot. Uppförd ca 1780. Glasbruk 1812-1907. Bredvid karaktärsbyggnaden finns en park och en förvaltarbostad. Här fanns också en fajansfabrik, ett pappersbruk och ett stort skeppsvarv. Restaurang och övernattning. tel.(06) 345 6660.

p Brännbacken > Från Karlebyvägen till Vassorvägen, Vassor byväg och Bränn­backvägen. I Vassor by finns det flera husgrupper med gårdar och uthus som inhyst fiskare på 1800-talet.

Infopunkt Havets hus > Replot bro invid Bernys café. Information om Kvarkens världsnaturarv samt om serviceutbudet i skärgården Sommartid 8-22 tel. 050-378 5988.

Postrodden > Avfärd från eller ankomst till Svedjehamn. För att upprätthålla traditionen ordnas postrodd första lördagen efter midsommaren. Post och passa­gerare transporterades över Kvarken mellan åren 1617 och 1895. På Bod­back finns ett minnesmärke över postrodden.

Salteriet > Svedjehamn, Sommarcafé i tidigare fisksalteri. Utställning, gamla salttunnor, båtar. Sommartid öppet tel.(06) 352 4016 eller 045-129 6460.

Fornminne

Korsholms vallar > Gamla Vasa vid Köpmansgatan. Slottskullen finns på Yrkesakademin i Österbottens, fd Korsholms lantbruksskolors, marker. Enligt sägen har det funnits ett kors på platsen som ett tecken på kristendomens ankomst. Den tidigaste dokumentationen om slottet är från år 1374 under namnet Krytzeborg. På den tiden låg slottsholmen ca. 7 m över havsytan och havet svallade fritt kring slottet. I slutet av 1300-talet var den svenska hög­aristokraten och kungliga tjänstemannen Bo Jonsson Grip slottsherre över Korsholm och andra finländska slottslän i nästan 20 år. När järnvägen drogs till Vasa och banvallen till Vasklot byggdes togs fyllnadsmassor från Gamla Vasa. På uppdrag av Arkeologiska kommissionen restes ett kors,  Magnus Schjerf­bäck, med text av Z. Topelius. Avtäcktes år 1894 i samband med Folk­upp­lysnings­sällskapets VIII sång- och musikfest och överlämnades i Korsholms kommuns skötsel. År 1957 fästes ytterligare en metallplatta med text på korset.

Kvarnbacken > Kråklund, från Gamla Vasagatan till Vindvägen och till en obe­byggd åsrygg. Grund och stenvall för Malanders mamsellkvarn, dessutom sten­fot med stenväggar för bostad, jordkällare och fähus. Det har sannolikt funnits väderkvarnar på samma plats sedan 1700-talet.

Djupkärrsbacken > Översundom, ca. 1 km längs Västersvägen, vid vägskälet vid skogsbrynet. Husgrunder från tidig järnålder. Förekomst av I klass.

Stenåldersboplats > Vid Öjbergets natur- och motionsstig, vid informationstavla, nära Markvägen. Säljägare har sökt skydd under ett flyttblock. Bredvid flytt­blocket har man hittat en kubikmeter avslag av kvarts och sandsten samt brända stenar och ben. Fynden tyder på senneolitisk tid. Platsen befinner sig på västra sidan av Öjbergets topp. Längre söderut finns ett röse, som kan ha haft an­knytning till fångst. Vid den tiden, för 4000 år sedan, låg fastlandet vid dagens Jukaja by i Laihela.

Sillskatan > vid krönet av Märaskär (norrut från Köklot). Jungfrudans, sten­sättningar, rösen, de äldsta från medeltiden. En båthamn med eldplats i sydöstra delen av Trutören (vid fladans sydsida).

Jungfrudans, (labyrint) > Den närmaste jungfrudansen är en rekonstruktion på Brages friluftsmuseums område, se Södra delen av centrum. Jungfrudanser finns nära fiskarbastur och båthamnar i utskärgården. De äldsta är antagligen från slutet av medeltiden.

Gustav Vasas fiskeläge > Lappörarna, sydvästra delen. Välbevarade nättork­ningsrösen, husgrunder av tillfällig bosättning, lämningar av ryssugnar. En jungfrudans i närheten.

Prostbådan > Valsörarna, Storskär. Restaurerad fiskarbastu med nättorknings­ställning. I närheten finns jungfrudanser, kompassros och husgrunder av andra fiskarbastur.

Voitby fors > väg 7175 från Kvevlax mot Lillkyro, 7 km längs Kyro älv till Stavers­by-Voitby. I Kyro hamn i Voitby finns det spår av tidig industri. Den första kvarnen inledde sin verksamhet redan på 1500-talet när det fanns en fors här vid Kyro älvs tidigare mynning. Ett skeppsvarv startade på 1560-talet. På Krut­holmen, på älvens sydvästra strand, fanns det krigsindustri och salpeterbruk i 100 år från år 1569. I forsen har det funnits laxdammar.

Bladbacken > Vestersolf: grundkarta 1331 10 VIAS. Tre kompassrosor, kors­lagda stensättningar på berget. Dessa samt jungfrudanserna är tidsbestämda till slutet av medeltiden och senare.

Tafsnemossen > Rimal: grundkarta 1331 10 VIAS. Tre gravrösen. Dylika sten­samlingar är vanligen från bronsåldern, för ca. 3 000 år sedan.

Kulturlandskap

Norra Grundfjärden > Från Höstvesvägen längs en åkerväg till vänster rakt över en stenig backe. En öppen slätt, nationellt värdefullt landskapsområde. Kullen Högholmen, en avrättningsplats.

Höstves by > Vid Lillkyrovägen, 10 km från Vasa centrum. Traditionell byamiljö. Finnes gård med två bostadshus och uthus samt Sabels gårdsgrupp bildar en välskött helhet. Nationellt värdefull kulturmiljö.

Östergränden och Näset > I slutet av Näsvägen vid Södra Stadsfjärden. Härifrån gick båttrafik till staden innan bron mellan Vasklot och Sundom byggdes.

 Stora Långraden > Vid vandringsleden Björköby-Panike. Nationellt viktig betesbiotop på Slåttskäret, 24 betesängar.

Moippeåkern och Överby > Från Kvevlax kyrka 1 km mot Vasa. Otaliga sten­murar från röjning av åkerplättar på 1700-talet sätter sin prägel på kultur­land­skapet.

Söderby bygata > I Smedsby från Smedsbyvägen till Söderbyvägen. Gamla bostadshus och uthus.

Helsingby, Toby och Karkmo byar och stränder > Väg på båda sidorna om Toby å. Gamla betesmarker och traditionella bondgårdar.

Söderfjärden > Väg 6741 Sundom, Solf och Munsmo byar i utkanten av åker­slätten.

Tölby byaväg > Tölby-Vikbyvägen, sväng av mot väster längs väg 673, ca 1 km längs motorvägen söderut.

Replot kyrkby > Från Vasa centrum 23 km längs väg 724. Ett betydande antal gamla skärgårdsbyggnader enligt gammal byggnadsplan har bevarats.

Björköby kyrkby > Från Replot längs väg 7240. Omkring kyrkan finns flera typiska bondgårdar, delvis från 1800-talet.

Natur och friluftsliv

Kyrkparken > Omkring Trefaldighetskyrkan. Av parkens många gamla träd är de vanligaste arterna parklind, skogslönn och europeisk lärk. Även ask, ek, furste­poppel, lagerpoppel och skogsalm trivs bra i parken och har vuxit sig ståtliga. Träden är över hundra år gamla. Här växer också hästkastanj.

Alkula trädslagsstig > Gamla Vasagatan 20, det finska högstadiet Variska. Stigen (1 km) har sjutton informationstavlor. Planterade inhemska och utländska träd och buskar. Guidehäfte från Vasa stads miljöbyrå  tel.(06) 325 1111.

Risö och Rövarskäret > Från Gamla Vasa hamn längs Hästholmsvägen. Risö­fladan finns i Södra Stadsfjärdens bortre ända vid Toby åmynning. Till fågeltornet leder det en 350 m lång stig genom vass, delvis längs spångar. Skogen är till stor del i naturtillstånd. Fågelskyddsområde. Namnet Rövarskäret kan härröra sig från ”sjörövarna” Vitaliebröderna, som erövrade Krytzeborgs slott.

Molnträsket > Från Kapellbacksvägen i Korsnäståget mot öster eller från Kontorsvägen vid Fågelberget mot syd. Molnträsket är ett 700 ha stort och mångsidigt friluftsområde för alla årstider. Terrängen är omväxlande med stigar, spår och grusvägar. Stora flyttblock. ðMolnträskets sydspets. Flera flyttblock i storleken  60 - 100 kubikmeter. Lämningar av fäbodstuga och årtal inhackade i sten. Området har även varit torrlagt.

Blåbärslandet > Från korsningen av Förbindelsevägen och Melmovägen mot sydost. Skogsstigar korsar området, museiväg från Gamla Vasa till Gerby by samt senare till Klemetsö udde. Skog i naturtillstånd. Bakom järnvägsspåret rester av det första beckbruket.

Sidländet > Från Karperöfjärdens östra strand mot nordost. En relativt vidsträckt mosaik av skogar och myrar i Korsholms kommun. På området växlar frisk moskog med unga myrar av olika typer, ofta frodiga skogskärr. Myrarna befinner sig 10-25 meter över havet och de har ännu inte nått högmossestadiet. Gran­dominerad gammelskog med inslag av asp och björk. Skogbeståndet i naturtill­stånd, rikligt med omkullfallna träd. Ett utmärkande drag för området är skogs­kärrens naturtillstånd samt de alternerande naturtyperna momark och skogskärr. En del av myrarna är öppna ytvattenpåverkade starr-fattigkärr, men de domine­rande myrtyperna är örtrika skogskärr, starr-skogskärr och fattigkärrs-tallkärr. På de frodigaste ställena finns det representativa klibbalsmader där man hittat svam­parna lackticka och trollhand. I den gamla skogen finns det ställvis gott om aspgelélav, lunglav och skinnlav. Kärrens mikroklimat är också viktigt för arterna. På området finns bl.a. svamparna rosenticka, gränsticka, ostticka, stor aspticka och rynkskinn.

Vedahugget > I Korsholm 10 km österut från Vasa. Natura 2000-området utgörs av frisk grandominerad moskog och lundartad moskog. Trädbeståndet är gammalt och flerskiktat. Det finns ställvis rikligt med gamla aspar och björkar, vindfällen och lövträdsstubbar, samt tallar med sköldbark. Här och där står döda barrträd. Terrängen är stenig och blockrik. I områdets södra del finns ett litet sankt skogskärr i naturtillstånd, med ett trädbestånd av varierande ålder och storlek. I området förekommer den hotade lacktickan och på aspstammarna växer lunglav. 

Öjberget > Öjbergsvägen från Sundom. Naturstig från Öjbergsmossen till jättegryta och djävulsåker på martallsbeklädd meteoritkraterkant vid Söder­fjärden. Vida utsikt över Söderfjärden från torn på slalombackens topp.

Öjen ðVid Myrgrundsvägen, 3 km från Vasa centrum.  4,5 km lång naturstig. Kompassros från slutet av medeltiden vid stigen. Öjen är ett vidsträckt skyddat gammelskogsområde. Största delen består av gammal grandominerad, ställvis försumpad barrskog. Informationstavlor berättar om naturen, medicinalväxter och folktro. Öjen hör till Natura 2000-nätverket och ingår i skyddsprogrammet för gamla skogar. Skogslandskapet varierar från frodiga strandlundar till tallbestånd på karga bergsknallar. De äldsta träden är nästan 200 år gamla. Det har gått flera tiotal år sedan de senaste avverkningarna, vilket märks bl.a. på det stora antalet murkna träd och många arter av tickor.

Rödgrynnorna > Köklot, från Norrskat hamn 6 km mot nordväst. En grupp av 40 klippiga holmar. På den nordligaste holmen, Yttre Rödgrund, finns sten­hug­garnas stora minnesmärke inhackat i klippan över stenbrottet som fanns där på 1850-talet. På holmen finns inga sommarstugor.

Valsörarna, Storskär och Ebbskär > Båtresa från hamnarna i nordvästra Replot eller Björköby ca. 15 km. Transport vid behov från Björköby, förfrågningar Turist­byrån tel. (06) 325 1145.  Natura 2000-område, minnesmärke från 1808-09 -års krig. En rödmålad järnfyr uppfördes 1885-86, H. Lepaute vid Gustave Eiffels ingenjörsbyrå. Valsörarna har en mångsidig natur med våtmarker, björkskog, steniga stränder och skyddade vikar. Kärleksstigen (2,5 km) mellan fd. sjöbe­vakningsstationen och fyren går genom olika naturtyper. Valsörarna är ett natur­skyddsområde med allmänt landstigningsförbud under häckningstiden 1.5-31.7 med undantag för angivna platser. Eldplats, torrtoalett.

Mickelsörarna (Vörå-Maxmo) > Från Köklot 10 km norrut. Natura 2000-område. Skärgården består av ca 300 holmar och skär, som delvis ägs av staten. Andra är privatägda naturskyddsområden. Terrängen är ytterst stenig. På området finns det rikligt med fornlämningar, fångstläger och hamnplatser, kompassrosor och jungfrudanser.

Norrskär > Kortaste resan från Replot, Klobbskat 20 km mot väster. Den yttersta ögruppen mitt i Kvarken, Norrskär, består av två stora holmar, Östra Norrskär och (Västra) Norrskär samt flera små holmar. Norrskär är den mest isolerade ö­gruppen i Kvarken. Fyren restes år 1848 på den högsta punkten. Norrskär har varit befäst ända sen andra världskriget men övergavs av försvarsmakten år 2000. Det rika fågelbeståndet och den känsliga naturen tillåter endast en begränsad mängd besökare.

Kopparfuruskär > 7 km mot nordväst från Vasklot hamn. En allmän båthamn för specialbåtar mot norr från infartsleden. På holmen finns det spår i terrängen av en rysk bevakningsstation. Grilltak, toalett anpassad för rörelsehindrade.

Larsbjörkasskär > en holme 3,5 km från Norra Vallgrunds båthamn mot öster. Ett friluftsområde med grillplats, toalett och bastu, ägt av Vasa stad. Brygga för större båtar.

Nagelskär > en holme 1 km från Gerby båthamn mot nordväst, ägd av Vasa stad. Friluftsområde med brygga, badstrand och eldplats.

Kuni vandringsled > Från Kvevlax 6 km till Kunivägen, start från Kunivägen 100, olika långa vandringssträckor, från 6,4 km till 12,5 km. Rast- och eldplatser.

Karperöfjärdens sydspets > Från Smedsby 2 km, från Karperövägen till höger. Fågelskyddsområde.

Degerträsk och Degermossen > 4,5 km från Singsby vägskäl längs väg 724 mot  Replot. Friluftsområde, plats för lägereld vid sjöstranden.

Iskmoön > Från Alskat, på högra sidan av Köklotvägen före broarna. Natur­skydds­område på Natura 2000-område.

Björnholmsleden > Vassor byväg 189, startpunkten nära stranden, sammanlagt 6,3 km. Björnholmen på Österfjärden rundas. Rastplats.

Stundars vandringsleder 6,6 km (2 km) > Start från Stundars museum och kulturcentrum. Rastplats, eldplats samt toaletter.

Sommarö  > Replot, Södra Vallgrund, Österändsvägen, Sommarövägen. Be­fästningsområde, som tillhört försvarsmakten, med obebyggda stränder och klippor. Skogen är till största delen i naturtillstånd. Sommarstugor och fast bo­sättning saknas. Naturstig 2,5 km och 3,2 km. Vindskydd, eldplatser, torrtoalett.

Kvicksund > Vargisvägen, Panike. Vargisstugan. Forststyrelsen: tel.020 564 5281. Stugorna Vargis och Björkören är lämpliga raststugor för kanotister. Platsen är känd som jägarrörelsens etappstation och tillhåll för spritsmugglare under förbudslagstiden.

Björköby-Panike vandringsled > Start från Svedjehamn, Bodback, Björköby eller från Hamn­skatan, Panike, Replot. Vandringsled i etapper, 12 km. Båttransport över Korsbådafjärden och Kvicksund kan beställas från Salteriet tel. (06) 352 4016 eller 045-129 6460. Tält- rast- och eldplatser, torrtoaletter.

Bodvattnet runt, 3,5 km. Kortare vandringsled, som delvis sammanfaller med Björköby-Panikeleden. Start från Bodback eller från Svedjehamn mot väster. Rastplats.

Geologisk sevärdhet

Vasa granit > Till exempel i Trefaldighetskyrkans och Hovrättens stenfot. Grå­aktig granit med strödda korn av ljus fältspat och ställvis förekomst av granat, kordierit, sillimanit och gnejs. Se Skärgården, Rödgrynnorna.

Söderfjärden > ca 8 km söderut från Vasklot mot Sundom och Solf. Söder­fjärden bildades av ett meteoritnedslag för ca. 520 miljoner år sedan. På 1920-talet torrlades den försumpade havsviken, som var 5 km i diameter. Man fick ytterligare 1400 ha tilläggsmark och kan nu odla 2 300 ha. Söderfjärden är en nationellt viktig kulturmiljö och en viktig rastplats för flyttfåglar, däribland tranor.

Vassorfjärden > Riksväg 8 tangerar Vassorfjärden på sydsidan. 8 km från Kvevlax längs Karlebyvägen. Uppgrundad vik pga. landhöjningen, fågelskydds­område, lekområde för fisk vid Kyro älvs mynning. Litet fågeltorn vid riksvägen. Vassorfjärden-Österfjärden-Söderfjärden är ett vidsträckt mynningsområde för Kyro älv. Älven mynnar i en över 10 km lång inre havsvik. Områdena med vass- och sävvegetation är tiotals hektar stora. Tack vare landhöjningen och sedi­menttillförseln från älven förändras växtligheten kontinuerligt. De mest talrika fågelgrupperna är sjöfåglar, vadare och en artrik måskoloni. Deltaområdet är också av stor betydelse för vilande flyttfåglar. Svanarna är typiska fåglar som stannar till på området. Under ruggningstiden anländar hundratals sjöfåglar till området. Deltaområdet är ett av våra viktigaste fågelvatten, fastän invallningarna och dräneringsarbetet har förminskat området med flera hundra hektar. Surt vatten från de alunrika invallningarna har vintertid dödat växtligheten på vid­sträckta områden och försvagat mynningsområdets betydelse för fisket.

De Geer moränryggar > bl.a. kring kyrkan i Björköby och utanför småbåts­hamnen Svedjehamn. Åsar som bildats av stenar och grus, som samlats i sprickor i inlandsisen under vattenytan parallellt med iskanten.

Utsikt från torn eller bro

Toby åmynning och Södra Stadsfjärden > Från Gamla Vasa hamn skyltning till Rövarskärets fågeltorn. På våren rikligt med sjöfåglar, svanar och gäss.

Utsikt över Replotfjärden och Storfjärdens skärgård > Replot bro med gångbana, väg 724. Rakt norrut i fjärran Rödgrynnorna och söderut fjärdar med holmar och skär ända till Vasa.

Gammal fiskehamn

Gerby hamn > Från Gerby strandväg i början av Gubbgrundsvägen. Närmaste  småbåtshamn med strandbodar från Vasa centrum. Mitt emot hamnen i väster finns utflyktsmålet Nagelskär.

Storvikens strand > Från Alskatvägen till Villavägen. Gammal lastningsplats i vars närhet engelsmännen brände upp segelskutor tillhörande skeppsredare C.G. Wolff.

Västerviks båthamn > I slutet av Västerviksvägen, ett tiotal bodar.

Västerövers och Bodörens fiskehamnar > Från Sundom längs Västersvägen till Utterfjärdens strand. Sundombornas gamla fiskehamnar med båthus.

Bo(d)skatan båthamn > Kronvik. Ett tiotal strandbodar vid stranden av förra sågverket och byn.

Norrminne fiskehamn > Petsmo. Från Österhankmo norrut finns småbåts­hamnarna Kastviken och Vikminnet.

Norrskat hamn > I norra delen av Köklot, 30 km från Vasa. Furuskärets höga ås med havsutsikt på båda sidorna. Badstrand.

Bodstranden > Vassor. Utsikt mot Vassorfjärden från båthamnen. Inga strandbodar finns kvar.

Munsmo båthamn > I slutet av Munsmo byaväg, från vägen mellan Sundom och Solf.

Bolot > Från Tölby till Bolotvägen. Gammal sommarstugebebyggelse i Södra Stadsfjärdens uppgrundade vikbotten.

Norra Vallgrunds båthamn > Från Replot, först längs väg 7242, sedan Hamn­vägen. Tiotals gamla strandbodar.

Sommarösunds hamn  > Från Replot till slutet av väg 7242.

 Replot båthamn > Från Replot centrum 1 km till slutet av väg 7244. Litet fiskemuseum vid stranden. tel.(06) 352 0169.

Hamnskatan > I ändan av Panike by. Båthamn utan kvarvarande bodar.

 Bodback/Bodvattnet > träskylt till vänster ca. 1 km från Björköby centrum mot Svedjehamn. Tidigare hamn, som tagits ur bruk pga. landhöjningen. Restaurerade strandbodar, bl.a. förnyade vasstak. Bildandet av flador och glo­sjöar är ett tydligt spår av landhöjningsfenomenet, som startade efter att in­lands­isen smultit. På våren ser man flyttfåglar och stigande lekfisk. 

Vikarskat > Öster om den nya fiskehamnen finns en sk. fiskarbastu, som kan användas dagtid av vandrare till Finnhamn i nordöstra delen av Björkö. Finnhamns fiskarbastu finns på udden Träkarlen.

Svedjehamn > I Björköby, väg 72420 ända till hamnen. Många gamla strandbodar. Café i fd Salteriet.

Virhe
Sovelmaa esittäessä tapahtui virhe.